Klockan var 8.10 och det var dags för dagens första lektion för år 6 som var franska. När
läraren startade lektionen, började hen med att prata franska en del elever
förstod vad hen sa men inte alla. Hen repeterade sedan det hen sagt på svenska.
Det var dags för genomgång av ord på tavla där läraren började att säga ett ord
eller en fras som eleverna skulle repetera för att öva på uttal. Alla elever
följde lärarens instruktioner och försökte i den mån de kunde repetera
uttalet, detta kan ses som en typ av betingning där eleverna gör som läraren
säger och får beröm när de säger efter läraren, som nämns i Perspektiv på
lärande. Eleverna har även fått ett arbetshäfte att öva vanliga fraser och ord
i som t.ex. jag är, det ligger i och jag kommer ifrån, här blir eleverna
utmanade att se vad de själva kan och uppmuntras till att prova själva och se
hur lång de kommit i processen som är viktigt att påpeka enligt Nottingham. När
eleverna fått arbeta själva en stund ska de arbeta i par för att öva uttal och
besvara frågor på franska. Läraren delar upp gruppen utan inbördesordning eller
någon tanke kring vilka som ska arbeta ihop. När läraren hade delat in klassen
uppstod en situation där en elev inte vill arbeta med en annan elev och för att
undvika krångel byter läraren plats på två elever och parövningen kan fortgå.
Denna övning kan ses som ett socialt samspel som är viktigt i det
sociokulturella perspektivet som Säljö lyfter fram i lärande skola bildning.
Eleverna pratade och följde instruktionen i uppgiften och försökte och tog hjälp
av varandra, läraren gick runt i klassrummet och lyssnade för att se så att alla hade kommit igång och hjälpte till vid behov.
 |
| Mot slutet av lektionen gav läraren eleverna en glosläxa på 11 ord, när hen delade ut pappret med glosorna frågade hen om eleverna kunde lära sig alla 11 glosorna på en vecka protesterade eleverna och läraren ändrade så de endast fick 4 fraser att öva på till nästa veckas lektion. Hade jag varit denna läraren hade jag valt att utmana mina elever och gett de alla glosorna för att uppmuntra de i deras lärprocess som Nottingham skriver om. Hade det varit på det sättet att eleverna inte klarat av uppgiften hade jag valt att berömma processen som är viktigt att belysa som Dweck pratar om. Hur hade ni gjort? |
Det känns som eleverna kunde bestämma rätt mycket i detta klassrum med denna lärare. Att kunna arbeta med alla och respektera varandra och allas olikheter gäller för värdegrundsarbetet och då hade det kanske varit mer fördelaktigt att låta grupperna vara som de var indelade från början. Likaså fick de även bestämma om orden. Undrar om läraren redan tänkt ut alternativ och där fraserna ändå innehåller likvärdigt många ord som glosorna. Dvs hen hade en plan B till elevernas protester. Skulle själv arbeta med just att ha alternativ om eleverna ofta vill vara med och bestämma. Samtidigt vill man just lära dem att det är processen att lära sig som är värt arbetet. Kanske behöver de se målet med varför glosorna eller fraserna är viktiga. Att kunna se nyttan med att kunna ett språk och att det kan vara roligt. Minns själv en lärare som gjorde en kul grej av det hela och där vi fick en avslutande uppgift på en lektion, som visade sig vara en rolig historia, och där vi fick sluta lektionen om vi viska ett visst ord till fröken och sen gick tyst ut ur rummet.
SvaraRaderaJaa eleverna kunde styra väldigt mycket i klassrummet men läraren utgick i stor del av tiden efter sin originalplan. Ja det är väl det man som lärare vill förmedla att det är just processen fram till målet som är det viktiga. Plan B är ju alltid ett alternativ när mycket av läraryrket handlar om att vara flexibel och lösa problem vart efter de uppstår. Hen hade säkert en baktanke med att bara välja ut de viktigaste fraserna.
SvaraRaderaDet lät som en spännande grej du fick uppleva, den uppgiften är något jag kommer ta med mig in i min undervisning!
Hej Linn!
SvaraRaderaMin första tanke utifrån att ha läst din text, var att läraren gjorde eleverna en otjänst genom att låta dem själva styra lektionen. Däremot är det nog ganska vanligt att man gör på detta sätt. Det är oroväckande när läraren väljer att låta två elever som inte vill samarbeta, istället få välja sin partner själv. Jag ser detta som en stor risk för att skapa ett utanförskap.
Sen istället för att läraren delar ut glosor till eleverna borde hen ge dem två alternativ till läxor, dels för att jag tror att elevers delaktighet påverkar deras intresse för lärande och att läraren behåller sin professionalism genom att inte låta eleverna sätta agendan själva.
Vänliga hälsningar Anna.
Hej Anna! Tack för din kommentar!
SvaraRaderaDet var min tanke också när jag satt med där och jag tror det mycket riktigt som du säger att en hel del lärare låter eleverna styra. Det kan jag hålla med dig om i detta fall tror jag inte att risken var så stor för utanförskap då läraren gjorde om 2 grupper så de fick arbeta med sina kompisar istället och då var alla nöjda.
Det är ett väldigt bra alternativ du föreslår!