Förväntansfulla elever och småstressade
lärare skyndar in i korridorer och klassrum. Ute är det fortfarande ganska
mörkt och några snöflingor yr i luften. I ettans klassrum pratas det ivrigt. Idag
är det den stora pysseldagen. Elever från förskoleklass till sexan ska blandas
i olika grupper som under dagen ska besöka olika stationer. Ettorna är lite spända
inför uppdelningen och vad de ska göra. Snart kommer dock deras faddrar i sexan
och hämtar dem. Under dagen hinner jag som auskulterande observatör se många
situationer där barnen hjälper varandra. Framför allt är det faddrarna som
mycket tålmodigt och omtänksamt tar hand om de yngre eleverna. När pilliga
julkort med specialeffekter ska tillverkas, kan det behövas några extra händer
och goda råd. Det sociokulturella perspektivet känns ständigt närvarande denna
dag med diverse uppgifter som görs i grupp men samtidigt individuellt. Var och
en gör ju sina egna julkort, ljuslyktor och pepparkakor. Hela tiden är det ändå
fråga om samarbete och utbyte av kunskaper, insikter och idéer. Det är framför
allt mellan eleverna som utbytet sker medan de vuxna har fullt upp med det
praktiska.
När jag stod där och spanade
efter lärandesituationer att anteckna reagerade jag på att dessa situationer
inte togs till vara mera. Barnen befann sig många gånger i Vygotskijs ”proximala
utvecklingszon” som bl. a. Säljö beskrivit. De bakade
pepparkakor utan några instruktioner vilket ibland hade behövts. Det blev
förvisso kakor men en del låg mycket tätt och andra hade väldigt olika tjocklek.
Med några tankeväckande frågor och enkla fingervisningar, det som Nottingham
kallar utmaning respektive formativ återkoppling, hade eleverna kunnat få med
sig så mycket mer därifrån än bara en påse pepparkakor. Jag kunde inte låta bli
att fråga en liten pojke, som lagt kakorna alldeles för tätt, vad han trodde skulle
hända med dem i ugnen. Han såg frågande ut.
– Vad brukar hända med det man
stoppar i ugnen? försökte jag igen. Efter lång betänketid sa han:
– Svart!
Jag
hoppas han fick med sig nya erfarenheter av bakning denna dag!
Vad tycker ni, ska en pysseldag
vara bara mysig eller ett tillfälle till mycket lärande?
Jag måste nog svara både och på din fråga, både att den ska vara mysig och lärande. Jag skulle nog inte på en pysseldag leta efter lärandesituationer utan ta det som det kommer. Tror att jag då har fullt upp med glitter, papper och allt som hör till men självklart ta tillfället i akt att lära ut sådana saker som vad som händer med pepparkakor i ugnen eller hur lim fungerar men ta pysseldagen som mysig med spontant lärande. Det är även ett perfekt tillfälle precis som du skriver att mötas mellan årskurserna ,där de äldre hjälper och lär de yngre!
SvaraRaderaIntressant fråga och vore spännande att se hur man tänker efter ens egen första pysseldag i en egen klass sen!
Ja, det är säkert så att man är fullt upptagen med det praktiska och att organisera det hela. Nu kunde jag ju koncentrera mig helt på barnens agerande och samtal. Tyckte inte då att jag såg så många lärandesituationer men så här i efterhand märker jag att det faktiskt var rätt många. Jag ställde frågan lite tillspetsat. Det ena utesluter förstås inte det andra utan det får nog bli lite både och. För övrigt är jag antagligen helt slut efter min första pysseldag! Tack för kommentaren!
RaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDin text väcker både lusten att julpyssla med kommande elever men också minnen tillbaka till julpysseldagar när jag själv gick i skolan. Mysigt och juligt och klipp, lim och glitter överallt. Jag håller med både dig och förra kommentator att det är en sak att vara ansvarsbefriad observatör och en annan att stå mitt upp i all röran och försöka hålla någon form av övergripande ordning och svara på alla:Fröken!Fröken!Fröken! Många gånger kommer vi nog att uppleva att det inte blev som vi tänkte, att alla goda ting vi lärt oss inte ges utrymme att praktiseras men jag tänker ändå att om man sätter en hög ambitionsnivå att jobba med scaffolding, den proximala utvecklingzonen, formativ bedömning m.m så borde det lysa igenom i det mesta av undervisningen. Förhoppningsvis så har vi kunskaper med oss om fyra år som en del av de lärare som jobbar i skolan nu saknar som vi kan dela med oss av och de kan i sin tur dela med sig av sin erfarenhet!
SvaraRaderaDet är absolut väldigt synd att inte ta till vara de samlade erfarenheterna hos alla lärare som jobbat länge. Vi får väl börja samla på oss goda exempel under våra praktikperioder så vi har ett litet lager av beprövade idéer med oss ut. Kan tänka mig att inte alla gamla lärare vill lära sig nymodigheter av oss. Jag blev dock mottagen med öppna armar på auskultationen och de tyckte det var så roligt att det kom några studenter till dem! De verkade väldigt gärna vilja få lite input från lärarutbildningen.
RaderaPersonligen anser jag att en bakdag ska vara mysig och utan att behöva vara ett tillfälle för lärande. Javisst, självklart är det ju positivt att barnen lär sig lite om hemkunskap! Men personligen så hade jag nog föredragit om bakandes blev en liten "paus" där jag som lärare möjliggör en bättre gruppdynamik och där jag själv får möjlighet att lära känna eleverna lite bättre!
SvaraRaderaKanske kan man se den som praktiskt lärande? Där barnen får utvecklas i sitt handarbete? Att lära ur vardagliga situationer? Eller, om instruktioner ges, träna på att följa dessa?
Jag själv älskar bakdagar, så jag är mycket avundsjuk! ;-)
Jag gillar ju också att baka så det var svårt att bara titta på! Tanken med de blandade grupperna var troligtvis att eleverna skulle lära känna varandra mellan årskurserna och även att de äldre skulle hjälpa de yngre. Det kan ju vara ett gott skäl nog till en pysseldag. Men också det du skriver, till exempel öva praktiska färdigheter, motorik. Ja, mycket går att få ut av en sådan dag!
RaderaHåller med dig varför inte lära barnen samtidigt som man har kul. Just vid aktiviteter som denna så finns möjligheten att nyttja så mycket mer. Storlek, form, värme, historia, traditioner... ja mycket som kan samtalas om och barnen får möjlighet att lära om. Samarbetet mellan klasserna i sig är ett sätt för alla eleverna att lära sig av, med lite instruktioner skulle de kunnat få ut ännu mer av situationen de ändå är i.Lärare kanske mer ska se det positiva för eleverna att lära sig samtidigt som de är aktiva och gör något som de flesta förhoppningsvis ändå gillar.
SvaraRaderaJa, det var så jag tänkte. Eleverna verkade tycka det var kul på alla stationerna. Kommer inte ihåg att jag såg några sura miner eller att någon klagade och ville göra något annat. En så positiv inställning borde lämna bra minnen efter sig också så att de kommer ihåg det de eventuellt lärde sig.
Radera