Sabba undervisningen

De fem bästa sätten att skapa kaos i klassrummet är…

• Att komma oförberedd till lektionerna

De grundläggande didaktiska frågorna är: vad, hur och varför detta?
Det är viktigt att det man vill att eleverna ska lära sig inom ett område är noga genomtänkt.

• Genom att inte låta eleverna vara delaktiga i lektionen utan bara lyssna och sitta stilla.

Piaget menar att lektioner med föreläsningar är passiviserande former för kunskapsinhämtning.
Eleverna ska istället vara aktiva, få ställa frågor och utforska för att sedan, med lärarens hjälp besvara dem.

• Lägga undervisningen på för hög nivå i förhållande till gruppens kunskapsnivå.

          Då kan eleverna känna sig misslyckade och protestera på olika sätt.

• Ostrukturerade lektioner för elever som är i behov av struktur

Då kan eleverna känna sig osäkra och inte ta in någon kunskap under lektionerna.   

• Läraren saknar självinsikt om sin kompetens

Ekström menade under en föreläsning att lärarens medvetenhet om sin kompetens
är en nyckelfaktor i klassens framgång.       

               

Referenserna till litteraturen:

Hwang & Nilsson, Utvecklingspsykologi, 2012, s. 257

Liberg, C. Lärande och elevers utbildning, 2014, sid. 336

Säljö, R. Den lärande människan, 2014, sid. 283

Eriksson, A-L. Göransson, K. Nilholm, C. Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan s.147

Ekström, B-L, Specialpedagogiska perspektiv, Den lärande eleven, Om, Hur, När och varför. 2017-12-05. Karlstad - via telebild.

Ackommodation

Ackommodation innebär att sättet att tänka och föreställa sig världen, förändras när ny kunskap krockar med den man har sedan tidigare - en kognitiv konflikt (Nottingham, 2013, s 102-103; Säljö, 2017, s 232).

En vanlig måndagsmorgon, någonstans i Sverige.

En vanlig måndagsmorgon, någonstans i Sverige....

Som lärare måste du kunna fånga elevernas uppmärksamhet och väcka känslan i dem att vilja veta mer. 
Det är inte alltid den lättaste uppgiften. Genom att planera sin undervisningen skapar man struktur, 
både för eleverna och för sig själv.

Hur hade läraren kunnat lösa denna situation?

“Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva 
egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.” (Lgr. 11, sid.9)

Tjej eller kille?

"Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet" (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s 8)

Motivation & Kommunikation

Det är genom kommunikation med andra människor som vi kan uttrycka oss, och språkliga begrepp hjälper oss att organisera vår om värld. Språket är vår partner i det mesta vi gör.(Säljö 2017 s.256)

Lärandegropen

 

"När människor står inför en meningsfull utmaning brukar de falla in i något som Butler och Edwards beskrev som en "lärandegrop" innan  de dyker upp igen med förbättrade färdigheter, kunskaper och inställning."

(Nottingham, 2013, s.128)

Lärandet i fokus!

Jag har haft förmånen att få vara med en årskurs 2. Klassen består av 16 elever. Läraren har haft eleverna sedan 1:an och det syntes att hen kunde sina elever och att eleverna kunde sin lärare. En bra förutsättning för lärande enligt Hatties forskning. På måndagmorgon har de alltid en ”mingelstund” då eleverna kan komma in i klassrummet och gå runt och prata med varandra på ett trivsamt sätt. De pratade om vad de gjort under helgen och hade en trevlig stund. Efter ca 5 min klappade läraren i händerna klapp, klappi, klapp, klapp….(eleverna svarade med) klapp, klapp och gick till sina platser för att börja skoldagen. En form av beting då en handling, stimuli leder till ett beteende=behavioristiskt perspektiv (Säljö, 2014 s. 266) . Vissa tog lite längre tid på sig men alla satt på sina platser ganska snabbt utan att läraren sa något. 2 elever skötte om att skriva dagens datum och en fråga på tavlan som de andra eleverna skrev och svarade på i sina ”dagböcker”. Lektionerna fortsatte med avbrott för rast och sedan lunch. De flesta lektionerna startade med att läraren berättade vad de skulle jobba med och hur, vissa lektioner var eleverna med och funderade på hur. Tydlig struktur med elevernas delaktighet. Innan några lektioner avslutades gjordes någon form av exit ticket på lektionens vad. Eleverna fick skriva/rita ner sitt svar i form av munnar (glad mun = kan, rak mun = öva, ledsen mun = förstår inte) så bara läraren såg svaren. Frågor kunde också ställas om det man jobbat med, t.ex. hur kändes det att läsa högt idag? Läraren kunde på detta sätt få en bild av hur eleverna förstått/behöver öva/inte förstått och vad nästa steg i lärandet kunde vara, repetition/gå vidare/på annat sätt. Hela skolan följer detta upplägg som är BFL (Bedömning för lärande, Christian Lundahl, 2014). Eleverna jobbade på olika sätt under lektionerna beroende på innehåll både individuellt, parvis, gruppvis och alla. Läraren hade glasspinnar med elevernas namn på för att sätta ihop par, grupper och det fungerade även om det vid något tillfälle krånglade mellan några elever. Läraren gick då in och styrde upp situationen och alla var nöjda. När eleverna samarbetade gick jag runt och lyssnade på dem. Det var intressant och jag hörde hur de gav varandra idéer som gjorde att de kom framåt i sina uppgifter, lärande i ett socialt samspel = sociokulturellt perspektiv. Läraren gick runt och gav återkoppling på deras insatser och stöttade de elever som behövde individuellt stöd (scaffolding). Enligt Nottingham (2013, s. 21-28) är det viktigt att ge återkoppling på rätt sätt vilket jag upplevde att läraren gjorde.

Det jag framförallt tar med mig från min auskultation är hur viktig relationen mellan läraren och eleverna är för att lärandet ska få stå i fokus. Eleverna kände delaktighet, var trygga, hade lust att lära och sist men inte minst visade respekt både mot varandra och mot läraren.